Samlingspartiet gör utbildningspolitik. Gällande SFP förslag i budgetdiskussionen i styrelsen förklarar de sitt röstningssätt med att snedvrida SFP förslag.

SFP föreslog 160 000 € för att inga förändringar i skolnätsstrukturen genomförs 2010. Utredningar görs och ärendet förs till fullmäktige för beslut under 2010.

Argumentet är att de utredningar som gjorts inte är objektiva eller har sett ärendet från olika synvinklar än den ekonomiska. Det att politiker, kommuninvånare och olika tjänstemän gör egna utredningar är bra i sig men som beslutsunderlag bör man ha rätt till tjänstemanna-ansvar i beredningen.

Skall man göra förändringar i skolnätet som skulle komma i kraft hösten 2010, betyder det att beslutet om skolindragning måste tas i fullmäktige genast i början 2010 för att hinna få laga kraft innan dess. Skolinskrivningarna sker troligen den 17.2 2010 och då måste föräldrarna veta till vilken skola barnen anmäls. Före ärendet förs till fullmäktige skall ärendet behandlas i utbildningsutskottet och i kommunstyrelsen. Vilken typ av beredning denna brådska skulle medföra behöver man inte ens spekulera i – det är helt klart att beslutet inte skulle basera sig på väl avvägda helheter eller bred debatt. Risken för formfel och besvär ökar också.

Redan nu har samlingspartistiska politiker förutom Gesterby, Gumbostrand och Salpar skolor lyft in Södra Paipis bland de skolor som eventuellt skulle stängas.

Då de hänvisar till fastigheternas dåliga skick, är de ute på svag is. Skulle underhållsbiten ha skötts årligen skulle inte fastigheterna nu vara ifrågasatta. Om kommunen skall växa enligt planen så räcker inte nuvarande skolfastigheters kvadratmetrar till utan det krävs ändå nybyggnation.

De påstår även att det finns rum i andra skolor att överföra by-eleverna till. Kanske just i dag… men hur är det i övermorgon? Utredning krävs! Fast oberoende: man kan inte (lika lite som åldringar) flytta barn enligt tillfälliga pusselbitslösningar.

Samlingspartisternas snedvridning framför att ”ingenting skulle få ske” inom skolsektorn under ”nästan 2 år” och hänvisar till att detta skulle medföra ”lagvidrig ojämlikhet” där de finska eleverna behandlas sämre än de svenska.

Min grundtanke är precis tvärtemot.
Vi skall göra en utbildningsstrategi/-politik som på även på längre sikt garanterar en skolstruktur som gynnar hela Sibbo, alla elever oberoende av språk eller region. Strategin skall sedan styra budgeten och kostnaderna, inte som nu att tillfälliga inbesparingar i budgeten skall styra strukturen. Denna strategi skall också ha en framförhållning. Beakta byaplanläggningen som möjliggör tillväxt i elevantalet.

Själv är jag en förespråkare för skolenheter baserat på minst tre-lärar-skolor. Elevantalet är förnuftigt, lärarkollegiet tillräckligt och skoltätheten acceptabel. I takt med att våra byar och regioner växer kommer detta även att möjliggöra byskolor för de finska eleverna. Om de så önskar!

Skolan är så mycket mer än bara en pulpet vid vilken eleven insuper information och kunskap.