Partiets arbetsutskott dryftade ett par ord kring kommande val av partisekreterare på sitt möte i dag. Partiordförande är själv bortrest så vi tog inga beslut. Men enär jag skall svara på förfrågningar kring nämnda tjänst ville jag veta med vilken vägkost jag kan ge intressenterna.

I detta skede formulerade arbetsutskottet inga villkor som eventuella sökanden skall fylla. Förutom de som helt allmänt finns redan nämnda i annonsen förstås. I bedömningen efter intervjuer etc. gör vi sedan beslut utgående från vad som är bäst för organisationen och partiet. Med få restriktioner – om alls några – har vi därmed dörren öppen för alla intresserade. Vi tog inte heller ställning till om det är bra eller dåligt om kandidaten önskar ställa upp i riksdagsvalet.

Jag förstår AU: s ståndpunkt och har inga svårigheter med att fungera på så vis. De som söker partisekreterarposten vill säkerligen själva vara med och formulera den kommande posten. Partiets övriga organisation kan ju också omformuleras enligt sättet som partisekreteraren sköter sitt uppdrag.

Men det kommer jag inte ifrån: en partisekreterare som ställer upp i val och blir invald i ex. riksdagen bör enligt mig ta emot det uppdraget och avsluta uppdraget som partisekreterare. Man kan inte på ett trovärdigt sätt sköta bägge posterna. En partisekreterare skall satsa sin tid och energi på partiet, personalen, organisationen och politisk substans utan att behöva fundera på vad de egna röstarna har för uppfattning.
Därmed blir det också intressant att se hur en eventuell kandidatur i riksdagsvalet 2011 bemöts av dem som väljer partisekreterare. Risken finns ju att jobbet används som en språngbräda eller som ett sysselsättande element fram till valet. Vill vi söka ny partisekreterare redan om ett år igen? Mår organisationen bra av det? Eller är det fråga om röster och mandat som helt klart även tryggar den ekonomiska och parlamentaristiska basen som partiet behöver?