Vill inte kommentera takraset av ladugården i Borgby. Det är så förskräckligt. Tack och lov skedde dock inte värsta scenariot men de ekonomiska följderna kommer att kräva mer än jag orkar tänka på i dag…återkommer alltså senare. Är dock säker på att ägarna – som var på resa då detta hände – känner tacksamhet för att det fortfarande finns bönder i byn som vet och kan ställa upp i nödsituationer. Själv sitter jag på Viking Line och för politiska diskussioner med c 100 andra nylänningar. Har varit till Sveriges Riksdag och som bäst har vi utfrågning av riksdagsledamöterna Christina Gestrin och Thomas Blomqvist. I Sverige finns systemet med att riksdagsledamöters längre frånvaro (i Sverige definierat till 1 mån) medför att ersättaren kommer in. I Sverige medför också ministerskap att en ersättare kommer in i egenskap av riksdagsman. Ministern skall utföra ett stort arbete som ansvarig för sitt ministerium och hans arbete skall värderas av riksdagen. I Sverige är det kanske lättare att förverkliga ersättar-systemet enär riksdagsmännen inte inväljs via bara personval utan från långa listor och man är mera representant för partiet än sig själv. Gestrin skulle inte vara villig att ta in ersättarsystemet till Finland. Hon argumenterar att hon själv som mamma-ledig ville delta i för henne viktiga omröstningar. Då jag replikerade att möjligheten att rösta trots moderskapsledighet är lätt att konkretisera för de mammor (eller pappor) som bor i huvudstadsregionen, såg hon inte det som en fråga ur avstånds-perspektiv för ”allt går att förverkliga bara man planerar lite”. Gestrin förstod problematiken sett från det att de andra riksdagsmännen måste lappa frånvarande riksdagsmans arbete i utskott etc. Men enligt henne är detta inte argument nog för att ta in ersättare. Blomqvist såg mer positivt på frågeställningen. Ett alternativ kunde enligt honom vara att möjliggöra intagande av ersättare – sedan kunde den riksdagsman som skall vara ledig avgöra om ersättare kallas in eller inte. Jag erkänner ju nog att jag är jävig i frågan – är första ersättaren för de nyländska riksdagsmännen och nu är Mikaela Nylander mammaledig. Men jag kan inte hoppa in och Mikaela kan inte helt koncentrera sig på moderskapsledighet. Om man argumenterar att personval skulle medföra att andra inte kan hoppa in… skulle det då inte också betyda att väljaren har rätt att kräva fullvärdig insats av riksdagsmannen … och att riksdagsmannen under ex moderskapsledighet skall känna dåligt samvete för att hon/han ”sviker” sina röstare? Plötsligt slår mig tanken: finns här en intressekonflikt? Kan sittande riksdagsmän vara rädda för att ersättaren får en erfarenhet i riksdagsmannaskapet som sedan kan mätas ut i följande val?!?